VARFÖR LÄGGER VI ALLA DESSA ORD MELLAN OSS...? *2012*
 REVIDERAD VERSION *2017*

Varför lägger vi alla dessa ord mellan oss?

Kan vi inte bara vara tysta... och låta tiden flyta...?

Kan vi inte bara titta in i varandras ögon och drunkna i det djupa och låta ytan försvinna...?

Kan vi inte bara röra vid varandras kroppar i en intim dans
full av extas och resonans...?

Varför måste vi alltid fly och gömma oss bakom ordens pansarsköldar... istället för att komma verkligen nära...?

Varför kan vi inte bara låta oss vara sårbara, nakna inför varandra brustenhet...så vi kan uppleva livets förgänglighet...?

Vad är det vi fruktar...? Vad har vi att förlora...?

Varför låter vi inte hänryckas av våra själars vilda längtan...att förenas...
 Låta själen tala ...utan ord...om glädjen av bara finnas till 
och känna Agape ljuva kyss...få oss att darra vilt utan ordens onödiga strul...?


TS 2012

Förvandling *2012*TS

...Hör ljudet av is förvandlas till vattendroppar,
mot mina fönsterglas...ett klingande ,dovt ton...
som slår ut,och dör,för att sedan,återfödas 
i ett annat form...till ett flytande väsen... som expanderar,
rör sig ,långsam fram...utan motstånd,utan krav...fri,fri,
att bara vara sig själv...en ocean av salighet,
en ljuv sång av vilda noter...

Vision av andevärlden...prosadikt *2012* Ängeln vid stranden

ÄNGELN VID STRANDEN *2012*

Inatt, drömde jag, att jag blev tröstad av en ängeln...
Hans namn var Gabriel...
Jag hade vandrat på ett öde strand,fram till gryning,och kände mig ledsen och övergiven...
Hade ropat, efter människor,men ingen svarade mig...Allt var bara en stor ensamhet och sorg.
Jag satte mig, ner vid stranden och började gråta helt förtvivlad...Tårarna rann ner i stora floder och gick inte
att stoppa, och jag var rädd att drunkna i dem...Plöstligt, ser jag, ett vitt väsen ,nästan genomskinligt och med stora vingar ,komma mot mig.Han satte sig brevid mig och omfamnade mig ömt...Denna ljuva omfamning,
stoppade gråten , fick mig att lugna mig,  smälte kylan i mitt hjärta och fick mig att förnimma kärlek igen...
Han sa, att jag inte behövde känna mig ensam,därför, att vi alla har skyddande änglar ,som vakar och kommer
till oss...när vi behöver dem...Vi måste bara vara beredda, att se dem, med våra själars ögon...Stora lidanden
öppnar själens ögon och får oss, att se, det som inte kan ses, med blotta ögat...
Sen, tog han, mina händer,och började krama och leka med dem.Våra händer rörde sig tillsammans i en intim dans av subtila rörelser,som fick mig, att rysa av välbehag...och gav mig tröst och frid...
Efter en stund ,sa han att jag skulle följa med honom, på besök till andevärlden och se vad som väntade mig där,
efter döden...Jag sa, att, jag inte kunde flyga,men han svarade att jag visst kunde det, om jag bara trodde på
det själv...och så tog han åter min hand ,och vi båda ,lyftes utan ansträngning...tiden hade liksom stannat ...
allt kändes tidlös...så resan var kort ,bara några sekunder...
Vi anlände...till en vacker skog...full av vilda träd och växter med vilda frukter och bär...Det hördes en ljuv
musik som kom från ingenstans...och spelades liksom av sig själv...
In i skogen ,fanns det,små trädhyddor med underbara snickerier...vi steg in i en av dem och blev mottagna av
vackra eteriska väsen,som svävade omkring viktlösa...de var glada,varma och gästvänliga mot oss...jag kände mig mig, genast hemma bland dem...De sa att de var musiker,poeter och känsliga själar, som hade
lidit mycket på jorden och att de var mina själsfränder...Vi pratade länge och intensivt om andliga och väsentliga ting,och jag fylldes av mycket ljus och energi under vårt samtal...Sen drack vi en dryck gjord av trädsäv som var mycket god och stärkande...och som fick mig att känna mig viktlös och euforisk...som om jag
hade förvandlats till min andliga kropp...Efter en stund sa ängeln*som hade lyssnad i djup tysnad till vårt samtal*att vi måste tillbaka till jorden...att jag inte fick stanna kvar där ännu...min tid, hade inte kommit än...
denna, var bara ,ett kort visit,för att ,förbereda mig...så att jag inte skulle vara rädd för döden, när det var dags
för mig...Blev väldigt ledsen och ville inte lämna denna underbara plats,men ängeln tittade ömt på mig ,med sina vackra ögon och sa till mig med sin mjuka röst ,att han skulle alltid finnas till hands för mig om jag behövde honom...och om mitt lidande skulle bli outhärdigt skulle han genast hämta mig och föra mig tillbaka till andevärlden...detta var hans heliga löfte till mig...
När vi kom tillbaka till stranden,hade solen redan vaknat och var redan högt upp i himmelen och fåglarna sjöng vackra ljuva sånger,...Ängeln kramade mig än en gång och sa :"På återseende min kära vän,och kom ihåg, att du är mycket älskad...".
Sen vaknade jag ,och det var morgon...
Kände mig, glad och upprymd, av denna underbara dröm...min kropp kändes varm,lättoch ljuvlig...som om jag hade just blivit omfammad av en ängel...