MEDITATIONS 2....PHOTOS BY Titti Spaltro

WATER LILLIES....PHOTOS BY Titti Spaltro

NÅGRA NYA DIKTER...2017 av Titti Spaltro

 

ÄNNU ETT TRÄD HAR HUGGITS NER...*2017*

 

Ännu ett träd har huggits ner

för att pryda julen med...

Den ligger nedpackad i ett vitt...

plastnät, tillsammans med andra

på gatan och väntar på att någon

ska köpa den och få följa med hem

för att bli julgran och fest...

På så sätt får den leva lite till med

hjälp av en kruka och vatten därtill .

Innan den vissnar och dör helt och

kastas sen ut när det nya året

bryter ut.

Men trädet fick ett kort liv p.g.a

konsumtionens ekorrhjul för

människor bry sig inte om dess liv...?

Kanske hade det varit mer rättvis om

granen hade fått leva i sitt hus in i skogens

vilda mylla, där jorden ger den ett långt liv

och ger oss tillbaka koldioxid och klorofyll...?

Det finns ju plastgranar att köpa, inte behöver

man döda det levande för att kunna fira jul...?

 

 

•  
• FRAGMENT AV EN BARNDOM...*2017*
• Fragment av en barndom
• dyker upp i min inre blick
• ...som när en film rullar på en ...
• bioduk...minnen om när jag var barn
• och älskade klättra upp på sandåsar
• och sen låta mig falla ner mot havet...
• Det kändes nästan som att flyga i luften
• och sen landa vid
• stranden, för att där sen simma i det stora blå .. och låta
• vågorna brus få min nakna hud att darra av upphetsningen sus
• Ja, då var livet bara ett stor äventyr, därför när man är liten
• fylls allt med magi...
• Nu känner jag bara nostalgi för en tid som har flytt in i
• min fantasi , på vita magiska åsar som väntar att en flicka
• ska åter leka på deras mjuka hud...

                                                                                                      

                                            

SNÖNS MAGISKA PENSEL...*2016*

 

Vi vandrar genom vintriga landskap...Låter snön, täcka våra kläder, med dess eteriska väsen, som målar vackra konstverk
med dess magiska pensel...och får, även de mest simpla och
enkla ting, att se sagolika ut...tack vare den magi, som finns
i alla levande ting som vistas i Naturens rymd och skapar
autentiska mästerverk, genom livets, berusande energi...

 

 

              

 

S.O.S...*2017*

 

Naturen håller på att gå under
på grund av klimatförändringarnas
vidunder ...men ändå fortsätter man ...
att skövla skogar ,utrota djur och
sprida gift i naturens sköra hud.

Världen håller på gå under p.g.a
girighetens vidunder ...men ändå
forsätter man att samla på sig rikedomar
medan fattiga svälter och tigger vid
stadens gränder.

Konsten håller på gå under p.ga
kommersialismens vidunder ...som
förlorar djup i form och skönhet
och förtrollning har bytts ut med vulgaritet
medelmåttlighet och likritning ...men ändå
forsätter man hoppas att själen orkar komma
tillbaka och skapa verk värda att skåda .

Kärleken håller på att gå under p.g.a
egots vidunder ...som skapar relationer
fulla av komplikationer ...men ändå fortsätter man
att jaga efter förälskelsens hetta , trots att man vet
att det kanske bara varar en vecka.

Vänskapen håller på gå under p.ga
ytlighetens vidunder ...som skapar illusionen
om närhet och förtrolighet när allt som kanske
finns är falskhet och skådespel...men ändå fortsätter man
att odla vänskap efter vänskap med hopp om att
hitta någon att verkligen lita på.

Tiden håller på att gå under p.g.a ekorrhjulets vidunder...
som rullar på utan att stanna en enda sekund med
en fart som inte går att stiga av ....men ändå forsätter man
att stressa jäkta arbeta och glömmer bort att bara leva och
vila i fridens lya.

Döden håller på gå under pga av evighetens vidunder
som lovar ett annat liv vid paradiset eviga ljus , om man
orkar uthärda helvetet vid denna jordeliv ...men ändå fotsätter man att leva som om vi var eviga och gömmer döden under
fåtöljen .

SÅ nu sänder jag ett S.O.S och ber oss alla att se att något
är fel med vårt planet och att vi måste göra något innan det är
för sent...

 

 

 

SKYMNING...*2017*

 

Skymning...
Solens rodnad speglar sig i vattnet
tillsammans med mitt trötta ansikte ...
som ber om att få vila efter dagens yra
av den långa vandringen inne i skogen
mystiska stigar ...
Sätter mig vid bäcken och doppar mina svullna
fötter i det ljumma sommarträsket.
Låter mig brista i det tysta och efter
en liten stund, börjar rodnaden bli mörk
och natten rullar ner sina svarta rullgardiner
över det stora himla fönstret.
Sitter still och begrundar mörkret jag vistas i
medan ensamheten och rädslan kryper in under
mitt sköra hud...
Men då tänds stjärnor plötsligt upp och även
månen vaknar upp, ur dagens sömn.
Jag ler och tittar upp mot himlens lysande
kropp för att tacka det med en sång
ackompanjerat av fåglarna runtom.

 

 

 

 

LITA*2015*

 

Lita på det lilla, sköra, bräckliga livet...
den som inte syns ...inte gör stora rubriker...eller närs av storslagna fantasier...
utan bara är...i al...l sin bräcklighet och skönhet...
Kanske... lite som den lilla, vilda liv som Naturen har att erbjuda
Det är lycka...!

 

 

 

 

 

 

                                                                

DEN SOM LEVER I SKYMNING... En otrolig vacker dikt *tycker jag* av min pojkvän Lars Larsen.

 

                                    

                                                       DEN SOM LEVER  I SKYMNING...
                                                                                                   
 

  det finns en daggdroppe kvar på lövet

den faller

tungt ner på skymningens trolska fiol

glider mjukt ut över strängen

och den spelar färger och sagor ut över himlen

det dagas
det barnas på rosa kvällshimmel

ett barn lever bara om natten
när verkligheten är tyst som en sovande svan
och borrar sin skarpa näbb in under sin milda vinges skydd

en daggdroppe lever av natten

det spröda i människan lever
av några få ögonblick
då tårar skymmer blicken

THE DANCE OF RELATIONSHIPS...PHOTOS BY Titti Spaltro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

GEISHAN...PHOTOS BY Titti Spaltro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DANS:VIRPI PAHKINEN

 

 

NYA DIKTER...*2017*

SAGA OM EN MAN SOM FÖRVANDLADES TILL ETT TRÄD...*2017*

En man förvandlades till ett träd
för att komma i kontakt med Naturens
innersta väsen......
Han öppnade sina grenar och blev till ett
stor trygg bo till alla djur som i Naturen bor...
Han blev vän med alla som kom förbi och
bjöd sitt väsen till alla som behövde skydd...
Han lärde sig känna in alla årstider i sitt inre
lik tiden som försvinner .
Lyssnade till vinden och kände rysningar genom
huden , lik floder som rinner ...
Såg regnets våta tårar vattna hans rötter inne i jorden
bördiga slätter...
Kände in solens värme som smälter snöns vita nätter...
Åren gick och han kände sig lycklig och rotat i sig själv
utan att behöva fästa sig vid någon speciell ...
Men så en höstdag, flög en vacker älva förbi och satte sig
på hans trädkvist ...Hon hade så vackra ögon att han
förälskade sig djup och utan skydd av den ömhet som
strålade ut ur hennes mjuka blick ...
Först blev han rädd och ville springa sin väg, men hans
rötter hängde inte med ...så han stannade till och teg.
Men till sist förstod han att älvan kunde bli hans brud
och dela hans liv eftersom hon var oförstörd och vild
precis som trädet som han hade förvandlats till...

POETEN HÅLLER PÅ ATT DÖ...
VI MÅSTE RÄDDA HONOM INNAN DET ÄR FÖR SENT...*2017*

Poeten håller på att dö ...vi måste rädda honom innan det är för sent...Annars faller han in i glömskans sfär , begravd av
formens värld.

: - Annars faller han i språkmaterialisternas misär , och tappar all den ordmagi som är hans främsta verktyg.

: - Annars faller han i ytlighetens skikt och tappar all den djup
som är hans själs elixir .

:- Annars faller han in i vulgaritetens fälla , där det sköna
bleknar.

:- Annars faller han i medelmåttlighetens bur och slutar att snickra
sina ord , för att få fram den kvalitet som är hans identitet.

:-Annars faller han i lättjans sed ...där allt som skapas
saknar äkthet och originalitet p.g.a tankarnas slöhet.

:- Annars faller han i depressionens härd och orkar inte
dikta mer för att  hans känslor inte kommer till sin
rätt genom språkets hantverk.

.- Annars faller han i kylans hytt där hans ömhet inte
längre finner ord för att kunna berätta om hans vemod.

:- Annars faller han i desperationens grop och orkar inte
drömma mer och skapa stora visioner med hjälp av
fantasins oändliga konstellationer.

:- Annars faller han i dödens grepp och hans unika
subtila liv finns inte mer.

Poeten håller på att dö ...
Vi måste rädda honom innan det är för sent...

ILLUSORISKA FASADER PRÄGLAR STADEN...*2017*

Illusoriska fasader präglar staden...
som när man går förbi ett hus och
genom skyltfönster ser människor ...
som gymnastiserar för fulla hus , för att visa
upp sina vältränade kroppar till alla som
kommer förbi .

Illusoriska fasader präglar staden ...
som när man köper ett vacker blus
men missar vilket arbete och slit
som ligger bakom dess extrapris.

Illusoriska fasader präglar staden...
som när man ser ett vacker par
kyssa varandra på öppen gata men
som kanske senare när ingen ser
grälar till gryningen .

Illusoriska fasader präglar staden...
som när man träffar någon bekant
som ler och säger att allt är väl, men
man anar att det bara är ett skådespel
för att dölja vem man är och skydda
sig från ens brustenhet.

Illusoriska fasader präglar staden ...
som när man går på livets teater
där alla spelar sina roller väl ...men
går sedan hem utan att längre veta
vem man är.

Illusoriska fasader präglar staden...
som när kyrkan ge gratis mat till alla
hemlösa men vill i gengäld försöka
frälsa deras själar.

Illusoriska fasader präglar staden...
som när man passerar en innekrog
där människor sitter och äter vid vackert
och väldukat bord medan på samma gata
sitter en hemlös illaluktande man på huk
och tigger en slant för att orka hanka sig fram
en dag till...

Illusoriska fasader präglar staden ...
som när man vill vara evig ung och
vägrar acceptera ålderdom med hjälp
av en plastikkirurg, som slätar ut huden
med laserkniven så att rynkorna tillfällig
försvinner.

Illusoriska fasader präglar staden ...
som när man renoverar gamla hus som
egentligen är fortfarande i god skick ...
bara för att visa att man jobbar för fulla hus
eller för att få pengar innan byggstödet dras in.

Illusoriska fasader präglar staden...

NYA OCH GAMLA DIKTER...Skrivna av Titti Spaltro

VINDEN SPELAR...*2017*

 

Vinden spelar på vattnets mörka yta.
Får vågorna att flyta och glittra med hjälp av
en gatlykta ...som lyser upp allt som på en stor...
teaterscen, där alla spelar sina roller väl...
Trädet speglar sina grenar , fåglar flödar
i det glittrande havet och vinden blåser
med all sin styrka uppfylld av isens kyla...
Jag stannar till, försöker fånga scenen med min blick
Plötsligt, fylls allt av magi och jag försvinner in i
vattnets stjärnbeströdda duk...för att där förenas
med naturens musik ...

 

 

 

 

FROSTEN DARRAR...*2017*

Frosten darrar i det kalla .
Täcker trädet med sitt glittrande väsen.
som ger ett andra hud till de ting han vistas vid......
och får allt se trolsk ut ...
Men han stannar dock bara en liten stund ...tills solen går upp
och får frosten att smälta och dunsta bort,
inne i himlens genomskinliga luftslott
för att där vila, till nästa morgonskvist,
skyddad av murar som inte syns.

 

 

 

KVÄLLEN NALKAS...*2017*

 

Kvällen nalkas i det kalla...
Det duggar i mörkret.
Vi går in i butiken och fylls ...
av expediten.
Kommer hem sen .
Jag lagar snabblagat
Du tänder ljus
sätter på musik
Vi äter med god aptit...
Läser en liten stund
skriver dagbok och några dikter
borstar tänder så att de glänser
tar medicin ur ett vackert skrin
Släcker lampan.
Andas ...
Kramas...
Jag väntar på sömnen...länge
hör dig snarka och prata in i drömmens vaka
mediterar så mycket jag kan på sängens madrass
tills jag slutligen somnar in av den trötthet
jag vistas i...

 

 

 

LJUDET FRÅN BALKONGEN INTILL *2013*

 

Hör ljudet från balkongen intill...
...min granne äter lunch, med gaffel och kniv...
han bryter brödet, och doppar det i ägget...,som
sprider sin doft, i det höstliga träden...
sen, skalar han, (kanske)ett äpple och
dricker sitt kaffe och kanhända en bit choklad...
pappret prasslar ju, av nougat...
Till slut är lunchen slut...jag hör ju inget
mer ljud...bara tystnad och( ljudet) av
min hungriga buk...

 

ENSAM HALSDUK...*2016*

 

Ensam halsduk hänger på trädgrenen
utlämnad åt ett osäkert öde...
Kanske, att frysa till is ,under vinterns hårda tid...?...
eller få ett nytt liv, runt någons hals ,nakna hud...?
Vem vet, vad livet har i sitt sköte...? men vi kan flyta med,
vad som än sker och hoppas, att allt går väl...
Och även döden ,skulle ta oss i sitt grepp ,kan vi alltid
smälta samman ,med alltets varma flamma där allt härstammar
och försvinna in i Naturens mylla och lämna vår plats, till
någon annan ...som behöver stanna vid liv ,mer än vi...

 

 

                                                           

HYMN TILL KROPPEN...*2017*

 

Förnimmer min kropp ...vad underbar den är som håller mig
vid liv med hjälp av andningens magi ...

...

Förnimmer mina ögon ...vad underbara de är som får mig
att se alla vackra ting som finns, genom ljusets energi ...

Förnimmer min tunga ...vad underbar den är som får mig
att njuta av all den goda maten, genom smaklökarnas
subtila hud...

Förnimmer min mage ...vad underbar den är som smälter
födan så att jag får energi att leva frisk och full av liv...

Förnimmer mina bröst...vad underbara de är som kan få mjölk
om jag föder ett barn som behöver tröst när hungern
släpper lös...

Förnimmer mina fötter...vad underbara de är...som bär upp
mitt väsen och kan gå långt ...om jag bara vilar mig då och då ...

Förnimmer mina händer...vad underbara de är ...som kan röra, smeka , trösta genom hudens känsliga spröt ...

Förnimmer min hjärna ...vad underbar den är ...som kan tänka och lösa problem genom intelligens invecklade spel...

Förnimmer vad tacksam jag är ...att min kropp fungerar
så väl ...trots att jag inte alltid behandlat den så väl...

 

 

VARFÖR...*2017*

 

Varför kan jag inte bara sova
när min kropp behöver vila
från dagens yra...?

...

Varför kan jag inte bara skriva
när min själ, behöver dikta på
papprets vita yta ...?

 

Varför kan jag inte bara vara lugn
istället för att skrika och låta
vreden styra ...?

 

Varför kan jag inte bara äta
när jag behöver det för att leva och
få mitt liv att fungera ...?

 

Varför kan jag inte bara gråta
och släppa mina tårar
ur kroppens hårda låda ...?

 

Varför kan jag inte bara förlåta
och låta det förflutna för alltid försvinna
in i glömskans täta dimma ...?

 

Varför kan jag inte bara älska
istället för att älta det som inte
går att förändra ...?

 

Varför kan jag inte bara släppa
taget och bara ta en dag i taget ...?

 

Varför kan jag inte bara glömma rädslan
och låta tilliten leda ...?

 

Varför kan jag inte bara sluta bråka
och låta medkänslan flöda ...?

 

Varför kan jag inte bara kämpa
för det som brinner i mitt hjärta och
sluta oroa mig för vad andra ska säga ...?

 

Varför kan jag inte bara var öm
och omfamna allt och alla som
kommer in i min väg ...istället för att
springa bort , så fort det blir problem ...?

 

Varför kan jag inte bara dö
när det blir tid för det ...och
istället, verkligen börja leva
innan det är för sent...?

 

Varför kan jag inte bara sluta
med min överkänslighet så
att jag inte blir sårad av livets
brustenhet ...?

 

Varför kan jag inte bara hoppa
ur alla begränsningar och tabun
och låta friheten ta mig... dit jag verkligen vill ...?

 

Varför ...?

MEDITATIONS...photos by Titti Spaltro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MORE CHILDREN...photos by Titti spaltro

 

 

 

 

 

 

 

 

MORE SOUL GLIMPSES

SILHUETT LANDSKAP ...

 

 

 

SOUL GLIMPSES: Min första fotoutställning vid cafe HILMA SOFIA ...